I samband med nybyggnation behöver olika besiktningar göras. Det är viktigt att kontrollera fel och brister redan tidigt i processen för att undvika risken att behöva åtgärda fel och brister i framtiden. Här kan du läsa mer om de besiktningar som behöver göras i samband med nybyggnation.
OVK
OVK står för obligatorisk ventilationskontroll och måste göras regelbundet i byggnader, inklusive nybyggnationer. Kravet på OVK har funnits sedan 1991 och det är byggnadens ägare som ska se till att OVK utförs. Bostadsägaren väljer en sakkunnig funktionskontrollant, som är certifierad av ett ackrediterat certifieringsorgan, som utför OVK till offererat pris.
Syftet med OVK är att kontrollera att inomhusklimatet är bra. Det görs bland annat genom att kontrollera ventilationssystemet. Det får inte innehålla några föroreningar som kan spridas i byggnaden. Även instruktioner måste finnas lättillgängliga och systemet måste fungera på det sätt som är avsett. Vid OVK vid nybyggnationer, det vill säga den första OVK-besiktningen, ska dessutom funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet kontrolleras så att de stämmer överens med gällande föreskrifter.
Kontrollanten kan efter utförd OVK ge förbättringsförslag. Om allvarliga brister upptäcks vid OVK-besiktningen kan ventilationssystemet underkännas. Då är det upp till fastighetsägaren att åtgärda de upptäckta felen inom en utsatt tid.
OVK måste genomföras regelbundet i byggnader och även innan första gången de tas i bruk. Besiktningsintervallen beror på typ av byggnad och användningsområde. Exempelvis måste flerbostadshus, kontorsbyggnader och liknande med F-, FX- eller S-ventilation kontrolleras vart sjätte år. Skolor, vårdlokaler och andra liknande byggnader måste OVK besiktigas vart tredje år. En- och tvåbostadshus med FX, FT- eller FTX-ventilation behöver endast kontroll för nybyggnad och nyinstallation. Vid en nybyggnation krävs det endast en OVK och vid det tillfället färdigställer man själva ventilationen samt byggnaden.
Energideklaration
Vid nybyggnationer av bostadshus är det sedan 2009 obligatoriskt att genomföra en energideklaration. Vid nybyggnationer måste den genomföras inom två år efter att byggnaden blivit klar och slutbesiktning gjorts. Deklarationen är giltig i 10 år. Observera att det inte gäller för mindre fritidshus samt bostadshus vars bygganmälan lämnades in innan 2009. Även byggnader som inte är uppvärmda mer än 10 grader slipper energideklaration.
Syftet med energideklarationen är att optimera energianvändningen i byggnaden och minska energitillgången. Deklarationen beställs av en certifierad energiexpert och utfärdas tillsammans med fastighetsägaren. För att utfärda deklarationen måste energiexperten vara godkänd av SWEDAC. Experten går tillsammans med husägaren igenom olika område, ser över den aktuella energiförbrukningen samt tittar på byggnadens egenskaper. Bland annat tittar experter på ventilationssystemets egenskaper.
Efter energideklarationen ges förslag på åtgärder för att minska energiförbrukningen. Energiexperten baserar sitt utlåtande på de uppgifter som lämnats om byggnaden samt den genomförda besiktningen. Det krävs nästan alltid en OVK-besiktning innan energideklarationen för att energiexperten ska ha rätt information om ventilationssystemet. Energideklarationen är en viktig utgångspunkt för bostadsägare som vill minska uppvärmningskostnaderna och energiförbrukningen.
Vid nybyggnation måste en energideklaration upprättas enligt lag (2006:985) om energideklaration för byggnader 4 §. Energideklarationen behövs även för att verifiera byggnadens primärenergital, vilket måste göras enligt Boverkets byggregler (BBR, avsnitt 9:25).
Radonmätning
I vissa fall måste en radonmätning genomföras. Det är rekommenderat att göra en radonmätning i samband med att du bygger ett nytt hus samt om du bygger om eller bygger till. Om ventilationen eller uppvärmningssystemet ändras är det också rekommenderat att mäta radonhalten i inomhusluften. Det finns ingen lag på att göra en radonmätning, men Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att det görs för att säkerställa en säker inomhusmiljö.
Radon är en radioaktiv gas som bildas i berggrunden. Radon kan komma in i byggnader via vattnet, marken eller byggnadsmaterialet. Radonexponering under en längre tid kan leda till lungcancer. Mätning är det enda sättet att upptäcka radon.
Det finns fastställda gränsvärden vid nybyggnation för radon i inomhusluften som Boverket har tagit fram. Reglerna anger att gränsvärdet för radonhalt i nya byggnader är 200 Bq/m³ inomhusluft. För gammastrålning gäller 0,3 µSv/h. En mer utförlig beskrivning finns i Boverkets byggregler, BBR. Hos Boverket finns det även allmänna råd om hur byggnader ska uppföras för att förebygga radonproblem.
Mätningen sker med hjälp av mätdosor. Radonhalten bör mätas under en längre tid, minst två månader, mellan 1 oktober och 30 april för ett säkert resultat. Det går även att göra kortare mätningar som tar 2-10 dagar, men då ges endast ett ungefärligt radonvärde. Det är särskilt viktigt att mäta radonhalten om byggnaden är byggd med blåbetong eller ligger i ett område med höga halter radon i marken.
Sedan 2018 går det att söka radonbidrag för att genomföra en radonsanering. Boverket har det nationella ansvaret för radonsaneringsbidraget. Småhusägare med halter över 200 Bq/m³ kan erhålla bidraget. Det går endast att ansöka om bidraget om en långtidsmätning har genomförts.
Husbesiktning
Vid nybyggnation måste huset besiktigas när det är helt färdigbyggt. Den här typen av besiktning kallas för slutbesiktning eller entreprenadbesiktning. En extern och oberoende besiktningsman går igenom hela byggnaden för att kontrollera att byggarbetet gått rätt till.
Slutbesiktningen är mycket viktig för att upptäcka eventuella fel och brister. Det är vanligt att den sista fakturan betalas först efter slutbesiktning samt när eventuella fel har åtgärdats av entreprenören. Besiktningsmannen avgör om huset byggts efter de överenskommelser som finns.
Det är en reglerad process och efter besiktningen sker ett sammanträde med alla parter. Besiktningsmannen berättar om sina slutsatser och ger ett skriftligt besiktningsutlåtande. Om huset godkänns påbörjas garantitiden och entreprenören har rätt till sin sista betalning. Om huset inte godkänns måste entreprenören åtgärda felen inom en viss tidsram. Därefter måste en ny besiktning genomföras.
Besiktningsmannen måste vara certifierad och erkänd av Svenska Byggingenjörers Riksförbund. Besiktningsmannen väljs av byggherren, eller i vissa fall av ett försäkringsbolag, för att säkerställa att entreprenörerna utfört byggarbetet på rätt sätt. Det är viktigt att förse besiktningsmannen med rätt underlag för att processen ska gå så smidigt som möjligt. Underlaget innefattar oftast entreprenadavtal, ritningar, mått och annat som kan anses vara relevant för att bedöma byggnaden.
